Nomineringar

Röstningen är nu avslutad. Du hittar finalisterna inom varje kategori på vår startsida.

Årets Co-Driver

Motivation

Lana är en omplaceringshund från Irland som kom till mig när hon var 6 år. När jag fick träffa henne för första gången skulle jag hämta upp henne för att åka på en provpromenad i ett område hon inte var van vid för att se hur vi båda trivdes med varandra i en ny miljö. Hon sprang glatt fram till och skuttande in i bilen utan problem och det första hon gjorde när jag stängt bakluckan och satt mig i förarsätet var att sticka in huvudet i springan mellan näten och stirra på mig tills jag startade bilen. Detta har hon fortsatt göra varje gång vi åker bil sedan dess, och i andra bilar hittar hon andra hål och springor att sticka nosen genom och stirra på en genom backspegeln tills man startat. Ibland när vi har glömt fästa nätet gnyr hon som för att tala om att hon inte kan trycka nosen genom springan. Det blir en bra påminnelse om att springa bak och hundsäkra bakluckan för oss! Dagen efter mitt första möte med Lana var det klockrent att vi var menade för varandra! Därmed blev vår andra tur med bilen en 6 timmar lång bilresa från Göteborg till Stockholm. Vi var oroliga över hur en sån lång resa skulle påverka henne så en av oss satt i baksätet och kika bak på henne med jämna mellanrum och blev nästan oroliga när hon låg så still! Men det visade sig att hon bara sov tungt och tvärtom inte var det minsta stressad av en lång resa i en främmande bil med främmande folk. Det var sedan den dagen lärde jag mig att hon älskade att åka bil! Nuförtiden kan hon fortfarande gå fram till främmande personer när de står vid sina bilar bara i hopp om att få åka med! Dock har jag inte bil själv och att flytta till Stockholm och behöva åka buss, tåg och tunnelbana var en helt annan femma tyvärr.. Hon var så rädd första gången vi skulle kliva på ett tåg, vilket är förståeligt när man aldrig åkt tåg innan. Men vi övade och övade och genom positiv förstärking och invänjning blev tåg och buss lite mer bekväma och desto roligare färdmedel. Hon föredrar att sitta nära dörrarna så att hon kan nosa varje gång de öppnas på resan och sniffa alla människor som stiger av eller på! Att resa med en stor hund i kollektivtraffiken är inte alltid det lättaste dock. Mindre hundar kan man ha i knät, men en 57 cm hög och extremt fluffig (inte fet) hund gör det svårare att hitta plats. Sedan vi flyttade till Uppsala och ofta pendlar hem på besök till Stockholm har vi fått lära oss att resa på ett mer platseffektivt vis. Vi har hittills tränat in många användbara trix och kommandon som underlättar resan får både henne, mig och resenärer runt omkring! Då Lana gillar att krypa in i trånga utrymmen började vi använda oss av det genom att öva på att hoppa in mellan stolsryggarna, i förvaringsutrymmet för bagage! Där trivs hon bra, blir inte trampad på och har god uppsikt att spana på förbipasserade passagerare, eller bara sträcka ut sig helt och däcka. När vi reser på tåg eller tunnelbana som inte har utrymmen mellan stolarna har vi övat in att hon sätter sig mellan mina ben och kan lägga sig ner och på så vis glida in under sätet med bakre kroppen. Detta har verkligen underlättat när man behöver resa i rusning. Samma invänjning har vi gjort när vi åker båt, som första gången var jätteläskigt, men där hon numera har sin favoritplats bak i båten där hon kan fånga upp alla lukter som vinden bär med sig! Att jobba bort rädslan/obehaget att vistas i vissa miljöer eller färdmedel har gett oss förutsättningar att kunna röra oss mindre restriktivt i samhället och jag är så glad att alltid kunna ha min självfrände och reskamrat med mig vart jag än åker oavsett färdmedel! Lana följer med vart jag än ska, om det så är med bil, buss, båt, häst eller cykel!

Årets Familjehund

Motivation

Adonis, vår guldkant i vardagspusslet. Här kommer vår motivering för vår älskade Adonis till nomineringen för kategorin Årets Familjehund För oss har det varit självklart att dela livet tillsammans med en fyrbent vän. Året 2017 började jag och min man fundera på hundras, vi kollade igenom Bonniers stora hundlexikon och våra hjärtan bultade extra mycket för rasen Nova scotia duck tolling retriever, en tollare, det passade oss perfekt, vårt liv och vår livsstil. Där och då började letandet efter rätt kennel, och att vi skulle bli godkända som hund föräldrar. Efter lång tid hade vi hittat rätt kennel och de hade hittat rätt i oss. Under ett helt år förberedde vi oss, köpte allt man kan tänkas behöva och lite till inför anländandet av vår nya familjemedlem. Men sen kom dagen, dagen då vi fick veta att tiken gått tom. Vår uppfödare tipsade om en tik som parats med samma hane som hennes och att det i den kullen fanns en valp kvar. En hane på Gotland som letade efter familj, vi upprättade kontakt direkt och när vi fick frågan om vi ville bli hans familj var det de mest självklara JAA vi sagt i hela vårt liv. Jag minns första bilden vi fick på Adonis, de var när jag satt i kassan på Hemköp. Jag minns alla de gånger vi åkte ner och hälsade på innan vi fick ta hem honom och dagen då han skulle följa med oss hem, den dagen blev vårt liv komplett. Vi vill nominera Adonis till kategorin Årets Familjehund för att han är vår glädjespridare, vår livskamrat, vårt ankare när allt annat känns obestämt, vår stora kärlek och vårt ljus i mörkret. Han är och har varit oss trogen genom alla stadier i livet, genom flyttar till olika städer, till husbygge, hundpromenader, högtider, fjällvandringar, längdskidsturer, joggingturer och våra årliga starter i Muddy Paws. MEN framförallt är han oss trogen i vardagen, hans mjuka päls mot fötterna varje kväll, hans enorma välkomnade hem efter jobbet, hans galna upptåg i skogen och hans fantastiska stöttning och kärlek när livet känns tungt! För oss är Adonis allt, han är vår trygghet och vår klippa! Alla borde ha en Adonis i sitt liv, det blir lättare då! I somras när vi gifte oss var han dog of honor och följde oss troget genom en av våra viktigaste dagar i livet. För oss är det ett privilegium att få dela livet tillsammans med vår galna tollare, han är en sån självklar del i vår familj och på alla våra äventyr från taktältning, sup paddling, soffhäng & utomlandsvistelser. Livet handlar inte bara om de stora prestationerna utan präglas av guldkornen i vardagen, Adonis är vår trogna Familjehund och vårt guldkorn i vardagen, då, nu och föralltid.

Årets Hundhjälte

Årets Hundvän

Motivation

Irene Westerholm har på ett föredömligt, klokt och tydligt sätt ställt sig upp för ALLA hundars lika värde – och särskilt visat mod och medmänsklighet för hundar som ofta dömts på förhand: kamphundar och hundar med ”stämplad” rasprofil. Genom sitt arbete på Hundläroverket har Irene visat att det inte är hunden som är problemet – det är ägaren, miljön, samspelet och samhällets attityder. Hon har med kunskap och pedagogik öppnat upp för nya vägar där förståelse, respekt och samarbete står i centrum. I en tid då många hundar – och särskilt kamphundstyper – möts av fördomar och rädsla, har Irene tagit ställning för att varje hund är en individ med egna erfarenheter, behov och drivkrafter. Genom sin kursverksamhet, rådgivning och beteendeutredningar går hon bortom enkla lösningar och flyktiga slogans, och visar vägen till hållbart samspel mellan hund och människa. Hon säger själv: Hos oss ska ingen hund behöva vara rädd för att lära! Och just det – att ge hunden trygghet, att skapa samarbete i stället för tvång, att låta hunden blomstra med stöd från sin människa – det är kärnan i hennes filosofi. När vi som hundägare – eller för hundar med utmaningar – får denna insikt, sker något stort: relationen växer, förtroendet byggs, och hundens styrkor kommer fram. Speciellt imponerande är hennes engagemang för kamphundar: hon har skrivit om ämnet, intervjuats som expert och med stor integritet tagit sig an en hundgrupp som ofta hamnar i marginalen och felaktiga sammanhang. Därför är det med full övertygelse jag anser att Irene Westerholm förtjänar titeln Årets Hundhjälte – för hon inte bara tränar hundar och ägare, hon förändrar attityder, räddar relationer, och ger hundar den respekt, plats och röst de förtjänar.

Årets Instagram-stjärna

Årets Nya Chans

Motivation

Håkan kom till Hundstallet våren 2024 efter att ha blivit omhändertagen pga vanvård. Han var mager, något reaktiv och hade vänligt svårt för hantering. Då hans förra ägare fortfarande försökte få tag i honom låg han ute under ett annat namn och bild, och detta var hunden vars annons jag, sent oktober 2024, svarade på. När vi träffades första gången hade han suttit på stallet i nästan 6 månader och personalen berättade att han hade märkvärt börjat tröttna. Han var fortfarande lite för mager, knappt rumsren och mycket större och äldre än vad jag egentligen hade tänkt mig då jag själv inte är så stor. Det första han gör när han kommer in i rummet jag sitter i är att springa fram och ge mig en puss rakt i ansiktet, det var kärlek vid första ögonkastet! När jag fick hem honom gick jag igenom en tuff period där jag knappt hade lämnat lägenheten på månader pga depression och ångest. Träningen och motionen han behövde fick ut mig igen och sakta men säkert började vi båda må bättre för varje dag. Han hade inte sett mycket i livet, hissar var läskiga, grävmaskiner, tåg, ja det mesta med stadslivet egentligen. Jag vet inte exakt vad de förra ägarna gjort mot honom men det var tydligt att han blivit slagen och är fortfarande extremt rädd om sina tassar. Med massor av träning (men framför allt godis och kärlek 😂) är han idag med mig nästan överallt! På jobbet, i stallet, på resturang, hos familjen och får konstant beröm för hur duktig han är! Han är en av de snällaste, roligaste, nyfiknaste och mest kärleksfulla hundar jag någonsin träffat. Han ger så många skratt och så mycket kärlek till alla han träffar. Trotts att många blir rädda när vi kommer och går har han lyckats omvända hundrädda och han är verkligen gudasnäll mot alla, unga som gamla! Han älskar att sitta i knät trotts sina 40+kilo och skäller en liten hund på honom gömmer man sig direkt bakom mamma 😂 sen jättebebis helt enkelt! Att säga at han räddade mig lika mycket som jag räddade honom är en understatement, jag vet inte vart jag hade varit idag om det inte var för honom. ❤️

Motivation

En marsdag 2023 blev vi uppringda av en vän som med en enda mening sa' - jag har den perfekta hunden till er. Vi blev häpna, visst hade vi tänkt på hund men det var ju sen även om vi nu var 70 respektive 62. Men vi sa' ja! Och som nybörjare lärde Igors och fortsatt lär oss allt om vad det är att ha en relation med en hund. Igor hittades som valp övergiven i en förort till Moskva. Omhändertogs av en volontärorganisation för att sedan "läggas ut" för adoption. Han bokades av en kvinna i Sverige. Igor som då hette Nikki och var 9 månader, kördes till Lettland, kastrerades, vaccinerades och besiktigades. Upp på en färja till Nynäshamn för 13 timmars färd. Men i hamnen fanns inte den kvinna som velat adoptera honom. Min vän som också är hundinstruktör och skulle vara med vid hämtandet eftersom det var flera hundar som kom samtidigt. Såg att det fanns en hund kvar som var hemlös igen. Hon tog honom med sig och efter ett dygn såg hon att Igor som vi döpte honom till skulle vara den bästa läromästare och vännen som vi skulle ha. Och aldrig skulle väl jag trott att en 10 månaders hane, mix Husky/Schäfer/Kangal och Lajka skulle bli vår första hund. Han har från första dagen åkt bil, bott på hotell, fikat, restaurang, människor i mängd på jumping och föreläsningar. I skog, på vägar och vart vi än gått. Han berättar så mycket om vilka vi är, vad vi tycker är viktigt, vad vi inte ser men som han signalerar. Vi har lärt oss att lägga ner ambitioner, prestationer och att visa upp sig, Han har gjort att jag varit med på otänkbara saker som Muddy Paws, trots osteoporos och lätt för att stå på öronen. Vi har varit med på Night trailrun och lufsat runt. Vi har lärt oss att lyssna och inte ta saker och ting för givet. Att ge stöd så han blir sitt bästa jag. Vi älskar honom och han ger oss mening. En kille som två gånger blev ratad utan en chans att få visa vem han är och trotsat alla fördomar om östeuropeiska hittehundar. Han är nu Igor med integritet, räv bakom örat och en ständig följeslagare

Nomineringar

Årets Co-Driver

Årets Familjehund

Årets Hundhjälte

Årets Hundvän

Årets Instagram-stjärna

Årets Nya Chans

Årets Roligaste Hund

Swisha en gåva